Lågstadiet

Här hittar du som är lärare i lågstadiet utbildningsmaterial att arbeta med tillsammans med din klass.

I lågstadiet fokuserar vi på var de material som plast, papper, glas och metall kommer ifrån och hur de ska sorteras för att göra nytta för vår miljö. Bland utbildningsmaterialet hittar ni vår egen utbildningsfilm, vår egen podd med tillhörande lärarhandledning och länktips till utbildningsmaterial på andra sidor.

Lärarhandledning med koppling till läroplanen

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att:

  • Utveckla kunskaper om människor, natur och samhälle, och förstår hur människor påverkar naturen.
  • Utveckla förmågan att ta ansvar för miljön och hållbar utveckling,
  • Eleverna kan samtala om, reflektera över och ta ställning i miljöfrågor.
  • De får träna på att observera, undersöka och dokumentera sin omgivning.
  • Få möjlighet att påverka och ta ansvar för gemensamma miljöfrågor i skolan.

Förståelse för natur och miljö

  • Vad som händer när naturen förändras genom människors handlingar, till exempel nedskräpning.
  • Att enkla material i vardagen kan återvinnas.

Undersökande arbetssätt

  • Att göra enkla närmiljöundersökningar, såsom att observera och dokumentera vad eleverna ser i naturen eller på skolgården.
  • Att jämföra, sortera och beskriva olika föremål och material (papper, plast, metall, glas)

 Samtal och skapande

  • Att samtala om vardagsnära frågor och uttrycka tankar och åsikter om miljö.
  • Att skapa bilder, skyltar och enkla texter med tydligt syfte – till exempel att informera eller påverka.
  • Att använda olika uttrycksformer som ramsor, berättelser och affischer för att berätta om hur man tar hand om naturen.

Demokrati, ansvar och inflytande

  • Samarbete kring gemensamma regler.
  • Övning i att ta ansvar för miljön på skolan och i närområdet, till exempel genom att delta i ”klassens miljöråd”.
  • Att förstå hur människor i närmiljön arbetar för att ta hand om gemensamma platser.

Miljödag/ Skräpplockardag

Klassen eller skolan ordnar en skräpplockardag. Det betyder att lärare och elever tillsammans går ut på skolgården eller ett närliggande område och hjälper naturen genom att plocka upp skräp som hamnat på fel plats. Detta visar att vi bryr oss om vår miljö och om varandra. Lärare och elever dokumenterar vad de ser (skräp, naturmaterial, olika materialtyper) med anteckningar eller bilder.

Sorteringsstation

Eleverna sorterar verkliga föremål eller bilder i olika materialkategorier. Samtal om varför material behöver sorteras.

Vad händer med skräpet?

Genom samtal, bilder och korta filmer får eleverna följa skräpets väg och förstå varför naturen påverkas.

Klassens miljöråd

Eleverna röstar fram gemensamma regler, till exempel:

  • Hur vi håller skolgården ren?
  • Varför och hur vi källsorterar i klassrummet?
  • Vad vi kan göra för att minska avfall?

Miljöskyltar

Eleverna skapar egna skyltar för att påminna om att ta hand om naturen.

Miljöreflektioner

Eleverna berättar eller skriver om något de gjort för att hjälpa miljön i skolan eller hemma.

Sammanfattning

Detta undervisningsmaterial ligger i linje med LGR22 och innehåller:

  • förståelse för människans påverkan på naturen
  • praktiskt arbete med källsortering och nedskräpning
  • elevernas inflytande och ansvarsträning
  • kommunikation genom samtal, bild och text
  • integrerat arbetssätt där flera delar av det centrala innehållet fungerar tillsammans

Undervisningsmaterial

I filmen förklarar Kaj och Natalie vart vi får våra vanligaste förpackningsmaterial från och varför du ska sortera det. De förklarar även hur vi på Vafabmiljö tillverkar biogas utav ditt matavfall.

 

För att se videoklippen på en mobil eller surfplatta behöver minst webbplatsens nödvändiga, funktionella och annons-cookies godkännas. Du kan justera cookieinställningarna längt ner på denna sida.

Ni behöver:

  • En bräda
  • Hammare och spik
  • Papper och penna
  • En kamera

Olika typer av material att spika fast:

  • Kapsyl
  • Aluminiumfolie
  • Fruktskal
  • Pasta
  • Tidningspapper
  • Kartong
  • Toapapper
  • Plastpåse
  • Skruvkork i plast

Gör såhär:

  1. Spika fast materialet på brädan. Ett skräp per spik.
  2. Fota plankan.
  3. Låt eleverna rita av skräpplankan och markera med grönt,
    gult och rött vad de tror kommer ha hänt med skräpet efter
    fyra veckor. Grönt = helt borta, Gult = en förändring har
    skett, Rött = det ser ut precis som när vi grävde ned det.
  4. Gräv ned brädan och markera var den finns med exempelvis en stor sten.
  5. Gräv upp Skräpplankan efter 4 veckor. Vill ni kan ni
    naturligtvis ”tjuvkika” lite redan efter några dagar. Titta på fotot ni tog innan ni grävde ned plankan, diskutera vad som hänt med skräpet och låt eleverna jämföra med sina ritningar.
  6. Kom ihåg att fota plankan igen så att ni kan jämföra före
    och efter.
  7. Gräv återigen ned Skräpplankan och låt den ligga ytterligare en period, exempelvis två månader. Fota, jämför och diskutera.

Glas: 1 miljon år

Aluminium: 200-500 år

Plast: 1-100 år

Tuggummi: 20-25 år

Toapapper: 2-4 veckor

Cigarettfimp: 1-5 år

Äppelskrutt: 1-2 månader

Kontaktperson
Abdirizak Hussein
Miljöinformatör
Porträtt på Emilia Hultman
Emilia Hultman
Miljöinformatör
Porträtt på Kaj Wallin
Kaj Wallin
Miljöinformatör