6: Minimera – trappsteg 5 (final)

Kaj: Hej! Sista avsnittet i denna serie av podden Let’s talk rubbish! Tidigare har suttit här med Linda och Natalie, men dem jobbar ju med andra saker nu. Så idag har jag med en ny kollega, hej Emilia! Och vad gör du för någonting?

Emilia: Hej Kaj! Ja, jag jobbar ju också som miljöinformatör tillsammans med dig, så vi är ju ute i skolorna och träffar barn och ungdomar och pratar om det här med sopor och miljön. Vi träffar även en del på studiebesök på våra anläggningar.

Kaj: Härligt, men då sätter vi igång!

Båda: Let’s talk rubbish!

(Jingeln spelas)

Emilia: Vi sitter ju idag och spelar in det sista avsnittet i ”Zkrota Zkräpet” som är vår återbruksutställning. Vi ska ju prata om det sista steget i avfallstrappan idag, men jag tänker att innan vi gör det så kan vi kanske köra en snabbgenomgång av de tidigare stegen som ni pratat om i de tidigare avsnitten, vad säger du?

Kaj: Ja, men absolut visst kan vi göra det.

Emilia: Super! I första avsnittet då pratar ni ju en del om nedskräpning, så Kaj, vad är egentligen det vanligaste skräpet på gator och torg?

Kaj: Ja med det har faktiskt inte ändrat sig någonting alls, utan det är fortfarande fimpar och snus, det är ju inte alls bra. Det är ju jättedåligt för miljön och släpper ut massor med miljögifter helt enkelt.

Emilia: Försvinner de då om man inte plockar upp dem?

Kaj: Nej, utan miljöavgifterna rinner ju ofta ner i vårt dricksvatten

Emilia: Usch det är inget bra. Lite som soptippen då?

Kaj: Ja, men precis. En soptipp har ju jag jobbat på och det är väl precis som du tänker dig Emilia, att där la vi ju förr i tiden massor med skräp som ligger kvar där för alltid.

Emilia: Jaha, vad lade ni för något på soptippen förr då?

Kaj: Ja, men det kunde ju vara precis allt mellan himmel och jord, bland annat så vi grävde ju ner gamla kylskåp, frysar och det kunde vara gamla bilvrak, batterier, bensin och oljor. Men idag, det som är positivt är ju att vi nästan inte lägger någonting på soptippen, eller som vi säger deponin. Så här har vi ju bättrat oss väldigt mycket.

Emilia: Ja, wow, vi har ju verkligen blivit bättre på att idag använda avfallet som en resurs, i stället för bara lägga det på hög. Det är ju så att vi faktiskt eldar en del sopor idag och det kan ju vara bra, för då får vi ju ut värme och energi. Då behöver ju inte elda med exempelvis kol eller olja, som vi vet släpper ut riktigt dålig rök, koldioxid, som inte är bra för miljön.

Kaj: Du har helt rätt, men det är också viktigt då att vi eldar rätt sorts skopor.

Emilia: Hur menar du då?

Kaj: Jo, men mycket ska vi sortera ut. Vi vill ju inte ha med massor med plast eller kemikalier när vi eldar.

Emilia: Nej, det stämmer ju, det vill vi absolut inte. Vad ska vi göra med det i stället då?

Kaj: Ja, men att återvinna, det är ju jätteviktigt att vi tar hand om wellpapp och plast och sådant, då kan vi skicka dem till återvinning så det kan bli nya saker av det i stället.

Emilia: Ja, just det, återvinna! Det är ju mycket bättre, för då använder vi ju faktiskt våra material flera gånger om. Vi kan ju egentligen återvinna alla våra material i Sverige. Vi kan ju återvinna plast, metall, glas och papper. Det betyder att då behöver vi ju inte ta nya resurser från naturen.

Kaj: Men du Emilia, du vet väl om att vi kan återvinna matrester och göra om till biogödsel och biogas, som vi kan köra bilar och bussar på?

Emilia: Va? Det är ju jättecoolt! Det ska vi verkligen fortsätta med! Men du, vet du något som kanske ännu lite bättre än att just återvinna? Att återanvända!

Kaj: Ja, typ som att handla på loppis?

Emilia: ja precis, man kan ju köpa typ allt begagnat idag. Det brukar jag försöka göra och man kan ju även kanske hyra eller dela på saker. Man kan ju kanske låna av en kompis eller så. Det gör ju faktiskt att vi inte behöver producera så mycket nya saker hela tiden. Det leder faktiskt in oss på det vi ska prata om idag, alltså det här översta steget på avfallstrappan, att minimera.

Kaj: men det där minimera, vad betyder det här egentligen? Att minimera?

Emilia: Ja, det betyder väl egentligen att vi ska försöka minska konsumtionen, alltså så mycket som vi handlar, då kan vi också minska utsläppen av miljögifter, koldioxid, och också minska avfallsmängderna som vi producerar. Jag har faktiskt sett siffror från 2023, alltså förra året, att vi i Sverige per person producerar ungefär 430 kg avfall. Men det har faktiskt minskat lite för bara åren innan, så producerade vi ungefär 500 kg per person, så jag hoppas verkligen att det fortsätter att minska.

Kaj: Du, man sitter ju här och funderar lite, att då måste det ju vara så att det bästa avfallet är det som inte uppstår!

Emilia: ja, helt rätt! Tänk om vi bara kunde återanvända allting om och om igen, då skulle det ju inte uppstå något nytt avfall.

Kaj: Då tänker man ju lite på det här med att konsumera. Kan det vara så att man blir lycklig av att handla eller konsumera? Vad tror vi?

Emilia: Ja, det är ju lätt och tro när man tänker på hur mycket vi faktiskt handlar idag. Vi kanske handlar lite för mycket, vi är dåliga på att använda allting ordentligt också. Vi är ganska duktiga på att köpa nytt, men också väldigt duktiga på att kasta saker som kanske egentligen inte är dåliga.

Kaj: Emilia, vi ser ju väldigt mycket vi som jobbar på en soptipp och vi ser ju baksidan av det här. Det är mycket avfall som kommer in varje dag.

Emilia: ja, det är ju lätt att fundera på om folk är medvetna om det här, vad det faktiskt innebär när man bara köper och kastar.

Kaj: Men Emilia, varför ska vi minimera? Vad är grejen med det?

Emilia: Det är ju faktiskt så att allting vi använder när vi ska producera saker, det kommer ju någonstans ifrån – från vår natur helt enkelt. Det finns någonting som heter Overshoot day. Har du hört talas om det förut?

Kaj: Nja, jag är lite dålig på engelska, tar du och översätter det där så vi förstår allihop?

Emilia: Man kan kalla det typ ”överskottsdagen”. Det är så det är uträknat av forskare den dagen då vi har använt jordens förnybara resurser under ett år. Kaj, vet du när den dagen inföll i Sverige 2024? Kan du gissa?

Kaj: Gissa kan jag alltid göra. Borde ju vara ganska bra på sådant här, men jag tror att det var 21 april?

Emilia: Helt rätt, bra jobbat! Men det är ju inte så positivt egentligen, för den här dagen ska ju infalla den 31 december varje år, då har vi hållit oss inom planetens gränser för vad den kan producera. Men har vi gjort slut på resurserna redan i april, ja då överkonsumerar vi ju resten av året och det är ju inte hållbart.

Kaj: Nej, då räcker ju inte grejerna till slut?

Emilia: Nej, de gör ju inte det. Vi kanske inte riktigt tänker på det alla gånger vad vår konsumtion bidrar till. Men det är ju så när vi ska producera nya saker så måste vi ju ta material från naturen någonstans ifrån, kanske metaller eller olja till plast och träd. Detta tas ju över hela världen för att kunna producera de saker som vi använder idag. Om vi tar en mobil till exempel, vad behöver man för att kunna producera en mobil? Kaj, vad tror du den innehåller?

Kaj: Ja, jag tittar väl lite på din mobil då… Det jag ser i alla fall är ju att den innehåller åtminstone glas och kanske lite plast? Och sen finns det ju säkert massor med mojs i en mobil också, som skulle kunna vara någon form av metaller…. Det sitter ju ett kretskort och batteri och det behöver ju resurser.

Emilia: ja precis och om man tänker en mobil, den väger ju inte jättemycket, kanske några 100 gram. Men när man har producerat en mobil och räknar samman allt det avfall som har uppstått när man har tagit upp metallerna från marken och allting, då är man uppe i 120 kg av osynligt avfall, som vi som köper mobilen aldrig ser!

Kaj: 120 kg, det är jättemycket!

Emilia: Så tänk på det nästa gång man är sugen på att förnya sin mobil efter ett par år, men är lite trött på den man har, att det krävs väldigt mycket resurser för att tillverka en mobil.

Kaj: Du, jag sitter och tittar här runtomkring på Repris och jag ser jeans också. Det har jag hört rykten om att det går åt fett mycket vatten till jeans!

Emilia: Ja, det gör ju det. Klädproduktionen över lag kräver ju jättemycket vattenresurser och så använder man en del kemikalier när man tillverkar kläder. Så den största miljöpåverkan av kläder, det är faktiskt när man producerar dem. Så att använda kläder så länge som bara går; laga dem när de går sönder, ge till en ett syskon eller skänka dem när man inte kan eller vill ha dem längre, det är det bästa man kan göra för naturen.

Kaj: Det låter jättebra. Kanske handlar på nya brallor här på Repris, eller på loppis. Men du, Emilia, det här med maten då? Vi kastar ju liksom otroligt mycket mat inom Sverige och EU!

Emilia: ja, det gör vi. Nya siffror visar att vi slänger ungefär 58 miljoner ton mat per år!

Kaj: 58 miljoner ton… Skulle man kunna räkna om den formen på något sätt?

Emilia: Ja, faktiskt. Det skulle innebära att vi kastar lika mycket som 9,7 miljoner elefanter.

Kaj: Låter helt galet!

Emilia: Ja, det är många elefanter och så mycket mat som vi kastar, helt i onödan.

Kaj: så hur ska vi göra nu då för att minimera? Vad för tips skulle vi kunna ge till våra lyssnare?

Emilia. Det handlar ju mycket om hur vi tänker när vi ska handla. Vi behöver tänka om och inte köpa så mycket nytt hela tiden. Kan man exempelvis återanvända det vi redan har flera gånger om och tänka till när man står i butiken ”behöver jag verkligen den här nya produkten eller kan jag kanske få tag på den på ett annat sätt”, som vi har pratat lite om? Man kan hyra eller kanske köpa begagnat? Men jag tänker också nu när vi pratar om återbruk så, vi har ju också bjudit in en expert på just återbruk? Hej Jonas!

Jonas: Hej!

Emilia: du är ju verkligen expert på det här med återbruk och vi sitter ju i din fina utställning som du har skapat här, Zkrota Zkräpet.

Jonas: Ja, just när det gäller återbruk, att man hittar återanvända saker, man måste nog vara lite nyfiken på vad man ska återanvända och se möjligheter. Vad kan man ha det till? Där finns det egentligen inte något stopp hur man tänker, för är man väldigt fantasirik, så kan man ju nästan ta vad som helst och göra vad som. Det är nästan som lite rolig sport kan man säga också.

Emilia: Vi har ju dels en banancykel som står här bredvid. Vad är den gjord av?

Jonas: Ja, den är gjord av en gammal cykel och jag har för mig, för den här gjordes för många år sen, att det är ett gammalt klädskåp som den är gjord av.

Emilia: Ja, det ser ju inte ut, som varken klädskåp eller cykel idag.

Jonas: nej, det blev en banancykel med Elektric banana band som ger lite glädje istället. Det ju så mycket man kan använda i vardagen också, som glasburkar som man kan forma om och gör vad som helst med, odla i till exempel. Det finns ju inget stopp i de här sakerna som man kan återvinna eller återanvända.

Emilia: Vad skulle du säga är dina bästa tips om man vill bli bättre på att återanvända själv?

Jonas: Kasta inte för fort! Låt det finnas kvar eller att vi har någonstans där man kan förvara saken, för man kommer vilja ha det igen. Det är bara frågan när, men man vet att allting kommer behövas igen.  Man har så bråttom att det stökar till och det förstör lite här, då vill man iväg med det! Men om man kan spara kvar det så vet man, om ett år eller så, så vill man ha det igen och då slipper man köpa in det. Både bra ekonomiskt och sen är det kul att få ett gjort det igen.

Kaj; Du är ju en cool person Jonas, tycker jag. Då borde du vara ganska coolt att återanvända också?

Jonas: det är mycket coolt och det är mycket roligt. Jag tror att den här inspirationen när man känner hur det bubblar till när man hittar den där lösningen, att ”det här kan vi använda”. Det spelar ingen roll om det är en gammal skruv eller någonting man har sparat, så kommer den behövas igen och den ger en väldig lyckokick kan jag säga.

Kaj: Det låter ju jättebra allting Emilia. Är det något mer vi skulle kunna fundera på hur man skulle kunna leva lite mer hållbart?

Emilia: Ja, att kanske inte allting behöver kosta så mycket heller, att vara ute i naturen till exempel? Vad gillar du att göra ute i naturen?

Kaj: Ja, jag gillar ju faktiskt att plocka blåbär. Gillar du att plocka blåbär, Jonas?

Jonas: Jag älskar det! Hallon, blåbär, hemmagjord drottningsylt, hur gott är inte det?

Kaj: jag en annan hobby också, jag är ju skattletare, det är inte så många som vet. Jag har en liten metalldetektor så man kan gräva upp gamla skatter, då får man ju också vara ute i naturen och det är ju också jättekul. När jag tänker på maten igen, så köper jag god mat, för då äter man ju upp maten.

Emilia: Vilket jättebra tips!

Kaj: men jag tänker bara, vad skulle man kunna göra för att minska konsumtionen?

Emilia: Vara ute i naturen, på vintern kanske man vill åka skridskor eller skidor, men man kanske inte har några egna skidor om man åker någon gång om året. Då kan man faktiskt hyra det på något som kallas för Fritidsbanken som finns på många olika orter i Sverige, där man kan hyra frilufts och sportutrustning helt gratis. Så det är ett jättebra tips för då behöver man ju inte köpa nytt.

Kaj: Det här med fritidsbanken är ju jättebra att man kan hyra saker, så att man kan komma ut i naturen, för det är ändå väldigt miljövänligt. Vi kanske har något tips till skolor, för jag tror att det är många skolor som sitter och lyssnar. Vad skulle dom kunna göra?

Emilia: Precis, då har jag ytterligare ett tips! Det finns någonting som stiftelsen Håll Sverige Rent jobbar med, det kallas för ”Grönt flagg” som skolorna kan använda. Det ger lite liksom tips, inspiration och vägledning för hur man kan jobba med att minska avfallet i skolorna. Det kan involvera eleverna och lärarna, så man tillsammans kan jobba med att minimera.

Kaj: Det är ju alltid bra att tänka på vad man själv kan göra. Inte bara tänka globalt eller långt ifrån, utan vad kan man själv göra? Det kanske man kan börja tänka här i hemmet, eller i skolan eller på företaget, eller var man är någonstans, vad man kan göra för att förbättra miljön och slit och slängsamhället.

Emilia. Du har helt rätt Kaj. Det är ju det vi måste börja med, att göra våra egna val, för vi kan faktiskt alla tillsammans hjälpa till att rädda världen lite varje dag.

Kaj: Mycket bra tips! Jag tror faktiskt att vi behöver avrunda. Det går väldigt fort och vi är jätteglada och tacksamma att du kom hit Jonas, vi tackar dig så hemskt mycket för att du var med och tack snälla Emilia för att du var med.

Emilia. Tack, Kaj för att du var med!

Kaj: tack snälla.

Emilia: Det här var ju jätteroligt!

Kaj: Då tar vi och avrundar här och så ses vi framöver eller hörs!

Emilia: det gör vi!

Alla: hejdå!

(Jingeln spelas)