Till dig vi inte kommer fram till på grund av halt väglag
Längre svarstider på kundservice

Vad är egentligen grejen med avfall?

Allt vi äger kommer från jorden. Våra kläder, bilar, maten och prylarna. Allt. Plasten görs av olja från havsbottnen, metallerna hämtas upp från gruvorna och träden huggs ner för att bli till papper och virke. Problemet är att vi idag tar mer av jordens resurser än vad som kan återskapas.

Måsar på sophög Måsar på sophög

Vi hamnar på minus och förr eller senare kommer resurserna att ta slut. 1970 inträffade Overshoot Day* den 30 december. Då räckte jordens resurser nästan ett helt år. Idag räcker de bara i fyra månader, till den 3 april. Övriga dagar ”lånar” vi från framtida generationer – vi handlar på kredit.

Vad har det här med avfall att göra, kanske du tänker? Jo, resurser och avfall är faktiskt samma sak. Om vi börjar se vårt avfall som resurser från jorden och inte som skräp kan vi påbörja en förändringsresa. Återvinning är ett steg i rätt riktning som gör skillnad. Varje år återvinner vi i Sverige pappersförpackningar som motsvarar en miljon träd. Ett annat exempel är matresterna. Genom att omvandla matsvinnet till biogas kan en personbil köra 926 fossilfria varv runt jorden. På rester av spaghetti och köttfärssås och gamla bananskal.

Det är visserligen bra, men vad säger du – ska vi gräva lite djupare? Låt oss prata om det osynliga avfallet, det som uppstår så fort något produceras, men som du inte ser. Ta mobiltelefonen som exempel. Varje ny mobil-telefon ger upphov till 86 kg avfall. För en ny guldring är samma siffra 20 ton. Och nej, det är ingen felskrivning – du läste rätt. Det är skräm-mande siffror – och det finns många fler. Ett kök i dagens Sverige total-renoveras efter i snitt 7 år – trots att det är byggt för att hålla i 25–50 år. Ett klädesplagg används i snitt 7–8 gånger innan det kasseras. Och varje gång en ny mobiltelefon, ett nytt kök eller ett klädesplagg produceras behövs enorma mängder… just det, resurser.

Det här är en ganska deppig historia, men det behöver inte vara så. Om vi använder de resurser som redan finns i omlopp i stället för att ta nya från jorden kan vi vända den negativa trenden. Då börjar vi hantera våra resurser med klokhet, och kan samtidigt minska våra utsläpp av växthusgaser. 2015 sparade vi till exempel in 12,5 miljoner ton utsläpp genom att människor som du och jag handlade begagnat i stället för nytt.

Men det räcker inte att stanna där. Vi måste göra mer. Egentligen är det ganska enkelt. Den stora boven i dramat heter konsumtion. Vi måste sluta konsumera så mycket, för att i stället ta hand om det vi har. Värdera det högt. Lappa och laga när det går sönder. Ta isär och göra till något nytt. Eller byta med någon som behöver saken bättre. Då kan vi skapa en mer hållbar framtid tillsammans.

* Overshoot Day är benämningen på den dag då vi förbrukat jordens årliga förnybara resurser.

Läs fler artiklar taggade som: Avfallstrappan, Reportage

Relaterade artiklar