Så får plasten nytt liv

Svenskar är duktiga på att källsortera papper, glas och metall – ungefär 80 procent sorteras ut. För plasten ser det sämre ut. Där ligger motsvarande siffra på 30 procent.

– Att 70 procent av alla plastförpackningar förbränns motsvarar lika stora utsläpp som inrikesflyget genererar i Sverige på ett helt år. Om du som konsument är osäker på vad du kan göra för att bidra till miljön är det här en enkel sak: börja sortera ut plastförpackningar, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

Avancerad teknik

90 procent av alla plastförpackningar som sorteras ut i Sverige hamnar hos Svensk Plaståtervinning i Motala. Här finns världens största sorteringsanläggning för plastförpackningar. I den nybyggda anläggningen Site Zero kan 1 000 plastförpackningar sorteras på en sekund. Här används avancerad teknik för att sortera plast utifrån plastsort och eventuell färg.

Upp till 95 procent av alla förpackningar som tas emot på Site Zero kan sorteras ut för att återvinnas. Från Motala skickas sedan den sorterade plasten vidare till Svensk Plaståtervinnings certifierade partners i EU som tvättar, granulerar och skapar nya plastprodukter.

– På sikt hoppas vi att även den processen ska ske hos oss i Sverige, säger Mattias Philipsson.

Vilka produkter blir det då av plasten när den återvinns?

– Vi arbetar med cirkulär återvinning, vilket innebär att vi strävar efter att de förbrukade förpackningarna blir nya förpackningar. På så sätt minskar behovet av ny fossil plast, förklarar Mattias Philipsson.

En förutsättning för cirkulär plaståtervinning är att plastsorterna sorteras och återvinns var för sig. Då behålls materialets kvalitet.

I ett samarbete med bland andra ICA har Svensk Plaståtervinning lanserat en ny cirkulär plastförpackning för tvättmedel av 95 procent återvunnen plast från svenska hushåll.

– Det är precis så det ska fungera, att en förbrukad tvättmedelsförpackning blir en ny tvättmedelsförpackning.

Skillnad på återvinning

Det är nämligen skillnad på återvinning och återvinning. Det finns en annan typ av plaståtervinning som kallas linjär. Då blandas den förbrukade plasten och smälts samman för att tillverka till exempel en parkbänk eller en pallkrage.

– Det gör ingen vidare klimatnytta, eftersom produkten inte kan återvinnas igen utan behöver brännas på sikt. Dessutom behöver förpackningarna ersättas med nya, ofta fossilbaserade varianter, säger Mattias Philipsson.

Den som producerar en plastförpackning har ansvar för att förpackningen samlas in och återvinns. Men vad händer med all annan plast som inte är förpackningar? Var hamnar gamla diskborstar, plastfickor och annat som lämnas in på återbruket?

Den typen av plast är kommunens ansvar. Ungefär hälften av kommunerna i Sverige samlar in och återvinner den plasten, medan hälften skickar den till förbränning.

Vafabmiljö arbetar idag med att hitta en lösning för hur kommunplasten som lämnas på återbruket – den som inte är förpackningar – ska kunna återvinnas. Det är viktigt att alla fortsätter att sortera ut sin plast och lämna den till återbruket som en förberedelse för framtida sortering. Att redan idag skapa en vana hos alla att sortera ut all plast är bra, så att vi kan skicka den på återvinning när rätt lösning finns på plats.

Värdefullt material

– Här vill vi se en förändring. Det är så dumt att elda upp plast. Det är som att elda upp en vacker stol när det är slut på ved i kaminen. Den kanske ger värme för stunden, men det är ingen långsiktig lösning, säger Mattias Philipsson.

Svensk Plaståtervinnings mål är att alla plastförpackningar ska återvinnas. Idag kan Site Zero sortera ut tolv olika plasttyper och i framtiden kommer all plast kunna återvinnas där.

– Plast är ett värdefullt material med unika egenskaper som ska ses som en resurs, avslutar Mattias Philipsson.