Avfallet i ditt restavfallskärl, det gröna kärlet, går till energiåtervinning och blir till el och fjärrvärme för hushållen. Men det finns också ett problem.
En stor mängd, cirka två tredjedelar, av det som slängs som restavfall hör inte hemma där. Allt för mycket förpackningar och matrester hamnar i soppåsen, vilket i förlängningen leder till högre taxor – eftersom processen att ta hand om restavfallet blir dyrare än vad den skulle kunna vara.
– Förutom förpackningar och matrester ser vi även att tidningar och batterier hamnar i restavfallet. Av det som ska vara i soppåsen är det i snitt bara en tredjedel som hör hemma där, säger avfallsstrateg Johanna Olsson på Vafabmiljö.
Hon berättar att en sorts avfall är mer problematiskt än man kan tro när det hamnar i restavfallet.
– Mälarenergi brukar säga att glas är det värsta. Den typ av panna de har tar nämligen skada av glaset, säger hon. Glaset kan smälta vid höga temperaturer och den tekniken som används (cirkulerande fluidiserande bädd, CFB) har en bädd av sand som antänder bränslet. När glaset smälter kletar det ihop sandbädden till en stor kocka som därmed inte kan antända bränslet.
Dessutom skulle det vara bra om ännu mer plastförpackningar sorterades ut då de vid förbränning ger utsläpp av fossil koldioxid. Mälarenergi behöver betala utsläppsrätter för dessa utsläpp, en kostnad som i sin tur läggs över på Vafabmiljö och betalas via avfallstaxan.
Men det blir förhoppningsvis lättare för hushållen att göra rätt i framtiden. I somras beslutade riksdagen att ge kommunerna ansvaret för insamlingen av förpackningar från och med 2024. Beslutet kom även med ett krav om att insamlingen ska ske bostadsnära. Detta ska införas succesivt och vara fullt utbyggt 2027 och kommer att se olika ut på olika ställen. Vafabmiljö startar under hösten planeringen för det nya uppdraget så att fler förpackningar sorteras ut och återvinns istället för att energiåtervinnas.
Cirka två tredjedelar av det som slängs som restavfall skulle kunna sorteras ut.
Det här händer med restavfallet du slänger:
1.
Avfall som inte sorteras, slängs i restavfallet – det gröna kärlet.
2.
Vafabmiljös sopbilar hämtar avfallet och åker sedan till Gryta avfallsstationen i Västerås. Där samlas alla soppåsar innan de omlastas på lastbilar.
3.
Lastbilarna kör avfallet till Mälarenergis kraftvärmeverk. Där vägs och kontrolleras avfallet, bland annat för att säkerställa att avfallet inte innehåller några radioaktiva ämnen. Avfallet tippas sedan ner i fickor. Därifrån förflyttas avfallet med hjälp av gripklor till en kross. Där klipps avfallet ner till små fragment, inte större än kreditkort.
4.
De små bitarna avfall läggs nu på ett band, där metaller, glas och sten som råkat hamna fel sorteras ut och skickas vidare för materialåtervinning eller läggs på deponi (soptipp).
5.
Det avfall som nu återstår är färdigt bränsle redo att eldas. Via ett transportband matas bränslet in till förbränningspannan. I eldstaden finns det rör med vatten som hettas upp till vattenånga och leds vidare för att i olika processer omvandlas till el och fjärrvärme.
