Historia
Biogasanläggningen kallades tidigare för Växtkraft och var resultatet av ett projekt som startade i början av 1990-talet när VafabMiljö, LRF, Mälarenergi och lokala bönder började arbeta för en biogasanläggning. Projektet fick senare finansiellt stöd från Lokala investeringsprogrammet, EU:s femte ramprogram och Nya Sparbanksstiftelsen vilket möjliggjorde att anläggningen kunde stå klar år 2005 och tas i full drift 2006.
I anslutning till biogasanläggningen finns även en anläggning för uppgradering av biogas till fordonskvalitet. Här uppgraderas även gas från reningsverket i Västerås. Årligen kan anläggningen behandla ca 18 000 ton matavfall från hushåll, storkök och restauranger, ca 3 500 ton slam från fettavskiljare samt ca 1500 ton paketerat och opaketerat livsmedelsavfall. Tillsammans med gas från reningsverket i Västerås ger det fordonsbränsle motsvarande ca 3,8 miljoner liter bensin varje år.
Källsorterat organiskt avfall behandlas
I biogasanläggningen behandlas källsorterat matavfall från VafabMiljö-regionen. Källsorteringssystemet för matavfall från hushåll bygger på den så kallade papperspåsemodellen, där matavfallet sorteras separat i speciellt framtagna papperspåsar. Matavfall från restauranger och liknande verksamheter hanteras enligt samma princip. Även annat organiskt avfall som livsmedelsavfall och slam från fettavskiljare i till exempel restauranger och storkök behandlas i anläggningen.
Endast papperspåsar för matavfall får användas. Påsar av majsstärkelse eller annan bioplast får inte användas då dessa ställer till problem i anläggningen.
Syrefri rötningsprocess
Materialet blandas med vatten och rötas sedan i en syrefri rötkammare där mikroorganismer bryter ner materialet. Vid processen bildas biogas som framför allt består av metangas. Gasen används till fordonsbränsle. Det uppkommer även en rötrest som kan användas som organisk växtnäring, så kallat biogödsel.
