S01E02 - Energiåtervinning

(Jingeln spelas)

Linda: Hej och välkommen till ett nytt poddavsnitt. Jag är så full av energi idag. Det bara spritter i kroppen och det känns ju perfekt, för idag är det ju just energi som vi ska prata om. Och idag är jag lite extra glad, det kanske är därför jag har så mycket energi, för Natalie är ju tillbaka.

Natalie: Hej Linda! Jag ser det på dig. Och du, det är kul att vara tillbaks från föräldraledighet. Jag har faktiskt längtat efter att få prata sopor! Så jag slänger in den här direkt: Visste du att vi i Sverige är bland de bästa i världen på att energiåtervinna (elda) sopor?

Linda: Oj, jag visste att vi var bra men inte att vi var i världsklass. Men det är inte alla som tycker att det är bra att vi eldar sopor så i dagens avsnitt ska vi lära oss lite mer om fördelarna och nackdelarna med att elda sopor. Alltså vad som är bra respektive dåligt med energiåtervinning.

Natalie: Det låter så spännande!

Linda: Ja, jag tror det kommer att bli riktigt bra faktiskt. Och idag ska vi säga det också att det bara är tjejer i studion. Kaj han är tjänstledig men vi har bjudit in en gäst. Vi kan mycket om att elda sopor, du och jag Natalie. Men kanske inte lika mycket som Marran.

Natalie: Nej, det stämmer. Marran kommer från Mälarenergoch ska få lära oss en hel del. Men ska vi köra igång då?

Linda: Ja jag är redo att sparka igång dagens avsnitt. Nu kör vi!

Båda: Let’s talk rubbish!

(Jingeln spelas)

Linda: Våran podd handlar ju om avfallstrappan och i förra avsnittet snackade vi soptippar. I dagens avsnitt kliver vi upp på steget över, och då hamnar vi på Energiåtervinning. Det betyder kort och gott att elda sopor för att få energi.

Natalie: Precis, för den som minns så består avfallstrappan alltså av fem trappsteg där det blir bättre och bättre för miljön ju högre upp i trappan vi kommer.

Linda: Jaa…

Natalie: Ja, och energiåtervinning är bättre för till skillnad från en soptipp, som är en stor hög och som vi inte gör något med. Vinsten som blir när vi energiåtervinner är att vi får energi i form av el så vi kan tända lampan och streama film, vi får värme till våra element så vi inte fryser hemma, och så får vi varmvatten så vi kan duscha varmt.

Linda: Så idag har vi förberett fem frågor för att se vad du som lyssnare kan om energiåtervinning. Så vi kommer att köra ”5 snabba med Natalie och Linda” innan det är dags att släppa in dagens gäst.

Natalie: Vi har bjudit hit Marianne från Mälarenergi. Vi på Vafabmiljö samlar in restavfallet, vilket är det som är under diskbänken och som slängs den gröna tunnan. Det eldas upp i Mälarenergis anläggning i Västerås.

Linda: Så ser dagens upplägg ut. Och först ut alltså, vårt poddquiz. Jag läser en fråga i taget och sedan kan den som lyssnar trycka på paus och fundera över svaret. Är man i skolan kan man ju diskutera med sina klasskompisar och är man hemma kan man diskutera med en förälder eller ett syskon. Sedan kommer Natalie in med facit.

Natalie: Okej, det här låter kul!

Linda: Då kör vi fem snabba med Natalie och Linda.

Linda: Okej, vi vet ju att man kan göra olika saker med avfall. Det kan läggas på deponi, alltså soptipp, men jag tror att de flesta också vet att man kan återvinna en hel del. Men man kan också elda soporna för att få värme, varmvatten och el. Nu till själva frågan. Fråga 1: Hur stor del av de sopor som svenskarna slänger där hemma går till energiutvinning? Är det hälften, mer än hälften eller mindre än hälften?

(Ljudet av en klocka som tickar hörs)

Natalie: Svaret är, cirka hälften. Vilket är mer än vad det skulle behöva vara för mycket är faktiskt felsorterat. Restavfall, det står ju för resten av avfallet – de sopor som inte går att återvinna. Men i restavfallet idag läggs förpackningar i glas, metall, papper och plast och även batterier och annat som faktiskt ska återvinnas.

Linda: Är ni redo för fråga nummer 2, den kommer här! Eldar alla länder sopor?

(Ljudet av en klocka som tickar hörs)

Natalie: Svaret är faktiskt nej. Här i Sverige har vi det kallt och då behöver vi värme i elementen. Men vi får vår värme från sopor, medan vissa andra länder får sin värme från fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Det är bränslen som kommer från jorden som vi har tagit upp och använder väldigt mycket av, så det kan faktiskt ta slut i framtiden.

Linda: Det här leder oss osökt in på fråga nummer 3 och den lyder såhär: Varför eldar vi sopor?

(Ljudet av en klocka som tickar hörs)

Natalie: Vi har också tidigare eldat med kol och olja men det är fossilt och att elda fossila bränslen är dåligt för då påverkas klimatet negativt. Men nu för tiden, i det här konsumtionssamhället vi lever i där vi köper väldigt mycket och slänger väldigt mycket. Det bildas mycket sopor, och istället för att lägga det på hög på till exempel en soptipp kan vi elda upp dem och få ut någonting positivt utav det: El, värme och varmvatten.

Linda: Så det är alltså bättre att elda sopor än att elda kol och olja?

Natalie: Ja! För fossila bränslen släpper ut mycket koldioxid som det heter, och det påverkar klimatet negativt, vilket är den så kallade växthuseffekten. Och det är dåligt.

Linda: Då går vi in på fråga nummer 4. När vi eldar något så uppstår det en restprodukt, alltså vi får något kvar. Men vad heter det här som vi får kvar när vi eldar?

(Ljudet av en klocka som tickar hörs)

Natalie: Aska är det som blir kvar. Vi får två olika sorters aska, bottenaska och flygaska. Bottenaska är ofarlig och innehåller bland annat porslinrester och kattsand. Men flygaskan är däremot giftig, för den kan innehålla kvicksilver bland annat.

Linda: Men du, Natalie. Jag har hört något lite lustigt. Jag hört att det finns strumpor i de här skorstenarna som fångar upp den här giftiga askan.

Natalie: Ja, det är lustigt men faktiskt sant. Det sitter då strumpor som är gjorda av textilier som fångar upp den här luften och renar den helt enkelt.

Linda: Nu vet jag vad fråga nummer 5 är. Vad händer med flygaskan sen, om den är så farlig? Var gör man av de här strumporna?

(Ljudet av en klocka som tickar hörs)

Natalie: Väldigt bra fråga Linda! Och det här kommer du aldrig kunna gissa men den skickas till Norge.

Linda: Till Norge?

Natalie: Ja, och mer specifikt till en ö som heter Langoya. För att där har de har ett gammalt kalkbrott som man har grävt ut under många år och som stod tomt, och då bestämdes det att det skulle användas till att förvara just flygaskan som är så farlig. Flygaskan blandas med andra produkter som gör att den blir mer cementliknande, tät och hård och som gör att den inte kan spridas vidare. Bergväggen är nämligen helt tät och det farliga avfallet kan inte skada miljön.  

Linda: Okej, men kommer inte det bli fullt någon gång? Kan man verkligen lägga hur mycket aska som helst där?

Natalie: Det stämmer Linda. Det kommer att bli fullt om bara några år. Det här är ju ett problem, inte för bara oss i Sverige men för många andra länder i världen. Men det som är lite häftigt i alla fall händer just nu utanför Stockholm är att man håller på att rena den här flygaskan i ett helt unikt projekt som aldrig har gjorts förut. Syftet är att mängden aska ska minska genom att man plockar ur de här mineralerna och sen återvinner det. Och det verkar gå bra med det här projektet än så länge! Men tills vidare så kommer vi att fortsätta skicka all flygaskan till Norge.

Linda: Okej, nu efter de här fem frågorna känner jag att jag förstår det här med energiåtervinning lite bättre. De som tycker att det är bra att elda sopor gillar att vi kan producera värme och el och de som tycker att det är dåligt tänker på konsekvenserna för miljön (koldioxidutsläpp och flygaska). Och det här är ju superspännande. Jag känner att jag vill veta mer!

Natalie: Samma här, och det ska vi också. För nu släpper vi in Marran (Marianne) från Mälarenergi som ska lära oss lite mer.

(Jingeln spelas)

Natalie: Välkommen Marran och tack för att du vill vara med!

Marran: Tack så jättemycket. Jag hoppas verkligen att jag kan bidra och lära er lite mer om energiåtervinning.

Natalie: Då tycker jag att vi börjar där. Vad är energi?

Marran: Energi finns ju faktiskt överallt. Du har ju säkert hört din mamma eller pappa säga att du måste få i dig energi. Så vi får ju i oss energi av maten vi äter. Det är en slags energi, och den omvandlar din kropp så att du till exempel kan vara ute och springa på rasten och förflytta dig och det är en annan slags energi. Om du sen lägger en boll på din bänk och den rullar ner på golvet då är det ytterligare en slags energi som kallas för lägesenergi. Det finns alltså olika slags energier överallt. Och vet ni vad? Energi kan inte förstöras, eller för den delen heller bildas, den kan bara omvandlas. Så det finns lika mycket energi hela tiden. Bara att den är av olika sorter.

Linda: Då gissar jag att det finns energi i sopor också.

Marran: Jajjemen, det gör det. Och det är det som är den stora grejen. För med det avfallet som bildas när vi köper grejer, när vi tillverkar saker och så vidare finns det fortfarande energi kvar i sakerna när vi är klara med dem. Så istället för att lägga det på hög på en soptipp då kan vi omhänderta avfallet och göra el och fjärrvärme av det. Så på så sätt är det mycket bättre än att lägga det på hög. Då handlar det alltså om att hantera avfallet och som med ett litet plus i kanten så blir det el och värme.

Natalie: Ja jag hade faktiskt en fråga om det är bra eller dåligt att elda sopor? Men Linda, det känns faktiskt som om det är väldigt bra ändå – om det är rätt sopor.

Linda: Ja, jag lutar också åt det. Det måste jag medge. Men vad säger du Marran?

Marran: Som det ser ut nu så är det bra att elda sopor för i Sverige får vi nämligen inte lägga sånt som går att elda på hög. Och utomlands så finns det väldigt mycket material som läggs på deponi (soptippar). Som ni var inne på tidigare så har vi ju ett klimat här i Sverige som gör att vi behöver värme, och el för att kunna elektrifiera hela vårt samhälle. Så därför tycker jag att det är bra att elda sopor.

Natalie: Men då kommer jag med ytterligare en fråga som vi brukar få när vi är ute i klassrummen. Barnen undrar ofta vad det egentligen är som kommer ut ur den där skorstenen egentligen?

Linda: Det har jag alltid undrat!

Marran: Vi brukar kalla det för molnfabriken. Men det är till största del faktiskt vattenånga som kommer ut ur skorstenen (på Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås). För vi har inte bara strumpor där, utan vi brukar också bada vår rökgas. Ni kan tänka er den här vattenångan är precis som den ånga du upplever när du stänger in dig i badrummet och sätter igång en jättejättevarm dusch. Då blir det massor av vattenånga i badrummet och det är sånt som kommer ur skorstenen. Så vår rökgas har både gått igenom ett bad och genom ett par strumpor. Den är därför ganska ren.

Linda: Det här blir bara roligare och roligare.

Marran: Men det kommer ju också koldioxid ur skorstenen, och det är inte bra för klimatet. Men det finns olika sorters koldioxid. Det finns fossil koldioxid som kommer från de fossila bränslena, kol och olja, och såna använder inte vi. Sen finns det också biogen koldioxid som kommer ifrån när skogen växer så andas den in koldioxid. Den behöver det för att växa. När vi sen avverkar skogen och eldar upp veden så släpps den här koldioxiden fri igen, den går som i ett kretslopp. Och den här koldioxiden brukar man inte säga är dålig utan, det är den fossila koldioxiden som inte är så bra. När man sen eldar sopor så finns det en del fossilt material i avfallet. Vet ni vad det är för nåt?

Linda och Natalie: Plast!

Marran: Ja, det stämmer.

Linda: För plast gör man ju av olja, eller hur?

Marran: Stämmer! Och olja är ju ett fossilt bränsle, ett fossilt material. Så vi skulle önska att vi slapp den här plasten i restavfallet, att det sorterades ut. För vi vill inte ha plasten i kraftvärmeverket, vi behöver inte den. Utan det vore mycket bättre om den kunde materailåtervinnas.

Natalie: Men då måste jag fråga eftersom att plasten följer med in och eldas upp. Finns det någon som sorterar ut den här plasten ur restavfallet på plats?

Marran: Både nej och ja. Vi har faktiskt dinosaurier på kraftvärmeverket.

Linda och Natalie: Va? Nähä!

Marran: Jo vi har ett par Tyrannosaurus Rex. Och dessa dinosaurier är egentligen en krossanläggning. De sorterar inte men de krossar restavfallet till mindre delar. Det gör de för att restavfallet behöver vara i en viss storlek för att få plats i pannan när det är dags att elda. Men i detta kross så sorterar vi ut metaller, aluminiumburkar, grus, glas och keramik för det mår inte vår panna bra av. Men tyvärr sorteras inte plast och annat som går att elda ut.

Natalie: Så en uppmaning då till alla som lyssnar är att tänka på vad du slänger i restavfallet. Men det här med elektrifieringen låter ju jättebra. Betyder det att elen kommer att räcka i framtiden om vi alla skaffar elbilar eller vilja streama film?

Marran: Både ja och nej. Elen kommer att räcka, men den kommer inte att räcka till alla samtidigt. När vi pratar om att alla ska ha el samtidigt så pratar vi om något som kallas ”effekt”. Och den kommer inte att räcka till alla samtidigt som sagt. Så vi människor kommer att behöva vara lite mer hjälpsamma och turas om när vi ska använda våra elektriska apparater. Kort sagt kommer det att finnas el och vi bygger ju ut vårt elsystemet med sol-, vind- och liknande energiformer.

Natalie: Har du några bra tips på hur vi kan spara på el?

Marran: Ja, det har jag absolut. Det handlar framförallt om att tänka efter. Behöver jag ha alla saker på samtidigt? Behöver jag ha datorn på när jag hjälper mamma att dammsuga? Stäng av datorn när du inte använder den. Det är jag ganska dålig på själv. Och behöver jag ha lampan tänd i taket jämt, eller ska jag ha en timer till belysningen hemma? Det handlar om att fundera på vad man använder elen till.

Natalie: Jag funderar på en sak. Jag brukar ju ladda telefonen hemma, och sen är jag rätt slarvig med att dra ut den där laddaren. Fortsätter den nyttja elen fast jag inte laddar telefonen längre?

Marran: Ja, den där laddaren förbrukar faktiskt lite el när den sitter kvar i uttaget. Så det är ganska bra att dra ut den också.

Natalie: Då ska jag börja göra det med detsamma. Det är såklart man vill spara på elen.

Linda: Vad mycket vi lär oss idag. Vad många bra tips vi får! Jag ska tänka på att släcka lamporna när jag lämnar rummet.

Marran: Det låter som en bra idé!

Natalie: Stort tack Marran för att du ville vara med och svara på våra frågor, och lära oss mer om energiutvinning. Vi har lärt oss, och jag tror att våra lyssnare har lärt sig en hel del. Så då återstår det bara en sak kvar att göra.

Linda: Ja! För i slutet av varje avsnitt brukar vi ju skicka med en liten utmaning. Vi har ju pratat om energiåtervinning idag och om att det slängs på tok för mycket förpackningar i restavfallet. Så idag handlar utmaningen om att under en veckas tid slänga så lite som möjligt i restavfallet.

Natalie: Det kan handla om att sortera ut en extra förpackning som annars brukar slinka med, att skänka kläder till second hand istället för att slänga. För det hamnar mycket textilier i restavfallet. Men det kan också handla om att tjata lite extra på de vuxna där hemma om att matresterna faktiskt ska läggas i den bruna påsen.

Linda: Ja så vi kan göra något bra av det.

Natalie: Ja, något väldigt väldigt bra utav det. Förpackningar ska återvinnas och matrester ska bli till biogas och biogödsel. Och mer om det här kommer vi att prata om i nästa avsnitt, som handlar om återvinning. Jag är redan supertaggad, Linda. Mitt hjärta klappar lite extra för det här med återvinning.

Linda: Ja, jag ser det. Du är helt full av energi! Och det är nog lyssnarna också. Vi hörs snart igen!

Båda: Hej då!

(Jingeln spelas)