Det stora matsvinnet

VafabMiljö har som mål att matsvinnet i hemmet ska minska med sju procent fram till år 2030. Medvetenheten om matsvinn ökar bland svenska folket – men många glömmer bort en viktig del av det: – Vissa tror att det bara handlar om det som hamnar i matavfallspåsen, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket.

Att minska matsvinnet är en viktig pusselbit i kampen för att minska mängden avfall.

 

I VafabMiljös Avfallsplan kan du läsa att: ”Avfallsmängderna ska minska med 7 procent per person 2030 jämfört med 2020. Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade avfallsmängder måste brytas. Innebörden av detta är att den mängd avfall varje person ger upphov till minskar. Vid planperiodens utgång 2030 ska avfallsmängden ha minskat med 7 procent per person. De avfallsslag som avses är matavfall, restavfall, grovavfall och farligt avfall”.

 

– Det handlar om det översta steget i avfalls-trappan – Minimera – och att vi ska sträva efter att avfall överhuvudtaget inte ska uppstå. En typ av avfall som är helt onödig och inte skulle behöva uppstå, är matsvinn, säger Anna Malmström, avfallsstrateg på VafabMiljö.

 

– Enligt avfallsplanen ska VafabMiljö arbeta aktivt med att informera och inspirera kommuninvånare att minska sitt matsvinn. I avfallsplanen finns det även mål och aktiviteter som berör matsvinnet i kommunala verksamheter, såsom förskolor, skolor och inom äldreomsorgen. Här finns det många bra exempel från verksamheter som mäter och arbetar med kreativa metoder, för att minska matsvinnet från både kök och matsalar, fortsätter hon.

 

Kampen för att minska på matsvinnet förs även på riksnivå. De tre myndigheterna Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket fick i fjol sex miljoner kronor per år att förfoga över för olika projekt som ska bidra till minskat matsvinn.

 

Enligt Karin Fritz, matsvinnsansvarig på Livsmedelsverket, har medvetenheten om vad mats-vinn är ökat på senare år – men mycket behöver fortfarande göras.

 

– När det gäller matsvinn tror vissa att det bara handlar om det som hamnar i matavfallspåsen. Man glömmer helt bort det som hamnar i vasken, säger hon.

 

– Vi här i Sverige är helt unika i världen med att titta på matsvinn i avloppet, det är ingen annan som gör det. EU har inte med det, enda målet de har satt upp är att minska på det fasta matsvinnet, fortsätter Karin Fritz.

 

Så hur mycket mat är det då vi slänger i vasken i hushållet? En exakt siffra är svår att få fram, men Naturvårdsverket gjorde 2014 en enkätundersökning som visade att svensken gjorde av med 26 kilo per person och år – främst kaffe, te och mejeriprodukter. Den siffran hade sjunkit till 18 kilo när samma undersökning gjordes i fjol, men Karin Fritz menar att mer behöver göras för att minska på den delen av vårt matsvinn.

 

– Det är så många knep man kan använda. Frys in mjölken om du inte hinner använda den. Sluta slentrianmässigt att göra för mycket kaffe, och frys in kaffet om det ändå blir över. Det kan du sedan göra islatte av, säger hon.

 

Livsmedelsverket har myntat det nya ordet ”svinnsikt”, som handlar om att bli uppmärksam på sitt matsvinn för att sedan förändra sitt beteende och inte slänga mat i onödan. På deras hemsida kan du göra ett test för att uppskatta ditt matsvinn.

 

– För att förändra sitt beteende behöver man först en insikt. Det är när saker bara går av farten som du häller ut den sista decilitern ur mjölkförpackningen utan att först lukta på den för att se om det behövs, säger Karin Fritz.

Läs fler artiklar taggade som: Intervju

Artiklar