Nu utökar vi sorteringen av plast på återbruken

Varje år samlar vi in cirka 5000 ton plast (så kallad kommunplast eller hårdplast) på återbruken som oavkortat gått till energiåtervinning. Med en bättre utsortering av plasten skulle vi kunna flytta plasten ett steg upp i avfallstrappan. Därför genomför vi just nu ett pilotprojekt för att se om vi kan öka utsorteringen av olika plastsorter.

Sträckfilm, hårdplast och frigolit Sträckfilm, hårdplast och frigolit

I ett samarbete mellan Vafabmiljö och Stena Recycling, lanseras nu ett spännande pilotprojekt som syftar till att minska plastavfallet som går till energiåtervinning och istället öka återvinningen. Projektet är planerat att pågå mellan oktober 2023 och januari 2024 och kommer att genomföras på fyra återbruk i Västerås (Hälla, Stenby, Ängsgärdet och Bäckby) med start på Återbruket Bäckby den 2 oktober. Huvudsyftet med pilotprojektet är att se hur stor andel av innehållet i nuvarande plastcontainrar på återbruken som kan sorteras, omhändertas och återvinnas på annat sätt än att skickas till energiåtervinning.

Behållaren för kommunplast kommer att då delas upp i tre nya insamlingar: Hårdplast, Frigolit samt Krymp- och sträckfilm (färgad respektive ofärgad).

Plastförpackningar ingår inte i pilotprojektet men är värda att nämna i sammanhanget ändå. De ska fortsatt sorteras i FTI:s gröna behållare för förpackningar.

– Vi hoppas även att pilotprojektet kommer att resultera i ett ökat intresse och kunskap om plasten och möjligheten till materialåtervinning hos allmänheten, berättar Johanna Olsson, projektledare för pilotförsöket.

 


Men vad händer sen med plasten?

  • Hårdplast, som består av flera olika plasttyper, tas om hand och sorteras i en helt nystartad process på Stena Recyclings anläggning i Lanna, Bredaryd. Sorteringen sker i flera steg. Därefter kvarnas materialet ytterligare och blir till flingor (”flakes”), som kvalitetssäkras innan de kan gå vidare till granulering. Granulatet kan sedan användas för att tillverka nya produkter.
  • Frigoliten skickas både till energi- och materialåtervinning. Vid materialåtervinning pressas den till kuber och skickas sedan till Stenas samarbetspartners i Tyskland och Nederländerna, där den omvandlas till ny frigolit.
  • När krymp- och sträckfilmen har sorterats på återbruken i två fraktioner (transparent och färgad), körs det till Stena Recycling Västerås där kvalitetssäkring och lastvikts optimering görs. Sedan skickas den transparanta för bearbetning i Halmstad och den färgade skickas direkt ifrån Västerås till en samarbetspartner, efter kvalitetssäkring och lastviktsoptimering. Plasten genomgår där en process som inkluderar kvalitetssäkring, kvarning, tvättning och extrudering. Resultatet är ett granulat som används i tillverkningen av nya produkter.
  • Plastförpackningar som sorteras ut går till materialåtervinning, vilket innebär att de omvandlas till nya produkter. Med ökad utsortering av plastförpackningar finns potential att öka återvinningsgraden av dessa material, som för närvarande endast återvinns till 18 procent.

 


 

Relaterade artiklar:

Fortsätt sortera ut plasten – Vafabmiljö Kommunalförbund (vafabmiljo.se)

Om återvinning av plast – Vafabmiljö Kommunalförbund (vafabmiljo.se)

Nu är det stopp för engångsplasten – Vafabmiljö Kommunalförbund (vafabmiljo.se)

Avfall Sverige

Avfall Sverige rappport 2021:11 (webien.cloud)

SVT

Sant eller falskt om plaståtervinning | SVT Nyheter

Förslaget: Färre plastsorter kan öka återvinningen | SVT Nyheter

Plasten samlas in – för att eldas upp | SVT Nyheter

Andra nyheter