Vafabmiljös biogasanläggning

VafabMiljös biogasanläggning finns på Gryta avfallsstation i Västerås. Där behandlas matavfall och fettavskiljarslam från hela vår region som innefattar Västmanlands län samt Enköping och Heby kommun. Genom att ta tillvara på dessa resurser kan vi utvinna biogas och biogödsel.

Historia

Biogasanläggningen kallades tidigare för Växtkraft och var resultatet av ett projekt som startade i början av 1990-talet när Vafabmiljö, LRF, Mälarenergi och lokala bönder började arbeta för en biogasanläggning. Projektet fick senare finansiellt stöd från Lokala investeringsprogrammet, EU:s femte ramprogram och Nya Sparbanksstiftelsen vilket möjliggjorde att anläggningen kunde stå klar år 2005 och tas i full drift 2006.
I anslutning till biogasanläggningen finns även en anläggning för uppgradering av biogas till fordonskvalitet. Här uppgraderas även gas från reningsverket i Västerås.

 

Under 2020 byggdes anläggningen om. Under ombyggnationen byttes stora delar av utrustningen ut och kapaciteten har utökats från 25 000 ton avfall per år till 40 000 ton per år. Under 2021 togs den nya anläggningen i drift.

 

Årligen kan anläggningen behandla 25 000 ton matavfall från hushåll, storkök och restauranger, 10 000 ton fettavskiljarslam samt 5000 ton paketerat och opaketerat livsmedelsavfall. Tillsammans med gas från reningsverket i Västerås ger det fordonsbränsle motsvarande ca 3,2 miljoner liter bensin varje år.

Källsorterat organiskt avfall behandlas

I biogasanläggningen behandlas källsorterat matavfall från Vafabmiljö-regionen. Källsorteringssystemet för matavfall från hushåll bygger på den så kallade papperspåsemodellen, där matavfallet sorteras separat i speciellt framtagna papperspåsar. Matavfall från restauranger och liknande verksamheter hanteras enligt samma princip. Även annat organiskt avfall som livsmedelsavfall och fettavskiljarslam från till exempel restauranger och storkök behandlas i anläggningen.

 

Endast papperspåsar för matavfall får användas. Påsar av majsstärkelse eller annan bioplast får inte användas då dessa hinner inte rötas i anläggningen och orsaker synliga föroreningar i biogödsel som sedan sprids på åkermark.

 

Syrefri rötningsprocess

Materialet blandas med vatten och rötas sedan i en syrefri rötkammare där mikroorganismer bryter ner materialet. Vid processen bildas biogas som framför allt består av metangas. Gasen används till fordonsbränsle. Det uppkommer även en rötrest som kan användas som organisk växtnäring, så kallat biogödsel.

Dokument och länkar

Vanliga frågor