Vad händer efter sorteringen?

Om du är nyfiken på vad som händer med allt grovavfall du sorterar så hittar du svaret här. Av avfallet på Återbruket material- eller energiåtervinns ca 97-98 procent.

Tapeter, Takpapp, Gummi: Här läggs det som inte går att materialåtervinna – gummi, läder, fotbollar, tapeter med mer. Avfallet går till energiåtervinning till kraftvärmeverken i Västerås och Norsa i Köping, som får ut energi och värme av det. Genom att värma upp våra hem med fjärrvärme, som kommer från avfall, minskar vi användningen av fossila resurser – ett bättre miljöval!

Tegel, kakel och betong/Fyllnadsmassor: Materialet krossas och används till vägbyggnad eller som täckningsmaterial på våra deponier.

Jord: Samlas in och används som sluttäckningsmaterial på våra deponier.

Isolering: Här läggs material som inte kan material- eller energiåtervinnas t.ex. glasfiber. Här vill vi lägga så lite som möjligt då deponering betyder slutförvaring och behandlas inte igen när det väl har lagts i marken.

Fönster: Glaset genomgår en enklare sortering för att bli av med eventuella ramar, lister och annat som inte ska följa med. Glaset skickas på kvalitetskontroll hos Swede Glass United i Askersund för att sedan hamna i Tyskland och bli till nya glasprodukter.

Gips: Denna fraktion skickas till Oxelösund/Nyköping för att pulveriseras. Sedan används det bland annat som tillsatsmedel inom betongindustrin, som jordförbättring inom lantbruket och som absorbent vid läckage av farliga vätskor. Pappersresten används som stabilisering vid blöta massor.

Gräs, löv och fallfrukt:  Det komposteras och blir till biogödsel som används som sluttäckningsmaterial till våra deponier. Under 2018 samlade vi in totalt 777 ton fallfrukt – det motsvarar 27 varv runt jorden för en biogasbil!

Metallskrot: Metallskrotet samlas in och skickas till bland annat Stena Recycling och RagnSells med flera, för att sedan återvinnas. I processen fragmenteras och separeras magnetiskt och icke-magnetiska metaller. Efter det så skickas de vidare till smältverk, stålverk och gjuterier. Metallen smälts ned till tackor och blir till ny råvara. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten påverkas. Exempel på metaller som sorteras ut är aluminium, koppar, järn, mässing, zink och stål.

Plast: Grovavfall i plast blir i dagsläget energi i form av el och värme. Eftersom det finns så många olika sorters plast så är det i nuläget svårt att materialåtervinna allt men vi ser över möjligheterna att materialåtervinna allt mer plast. Vi försöker ständigt hitta projekt där vi kan avsätta så att plasten går till återvinning istället för förbränning.

Soffor och Sängar: Här hamnar grovavfall som består av flera olika material och som måste fragmenteras. Materialet skickas till Gryta avfallsstation för krossning där metallen fångas upp av magnet och skickas till återvinning. Textilier och trä blir energi i form av el och värme.

Textilier: Samlas in av Human Bridge. Hela och rena textilier går till  humanitära insatser i främst Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. Det som inte går att återanvändas sorteras till olika former av återvinning. Det insamlade materialet möjliggör biståndsinsatser till främst Afrika, Östeuropa och Mellanöstern.

Ungefär 77 % av textilierna går till återanvändning, 17 % till återvinning (stoppning i möbler och ljuddämpande åtgärder på kontor samt trasor till industri) och 6 % går till energiåtervinning (ex. fleece samt starkt smutsigt och blött material).

Trä: Flisas sönder likt Ris och grenar på Gryta avfallsstation. Efter det transporteras fliset till kraftvärmeverket i Västerås där det utvinns till energi och värme. Energi i form av elektricitet, varmvatten och fjärrvärme i elementen.

Ris och grenar: Se trä.

Impregnerat trä: Innehåller kemikalier och ska därför inte blandas med vanligt trä. Impregnerat trä måste brännas i speciella ugnar för farligt avfall. Det ger oss energiutvinning likt förbränning av trä.

Well: Balas och skickas till pappersbruk i Umeå/Luleå där det blir nya kartonger och wellpapp.

Böcker: Samlas in och återvinns och blir till ny pappersfiber.