Mellanstadiet

Här finner ni intressant och lärorik fakta kring avfallstrappan, biogas, farligt avfall och nedskräpning. Dessa områden och mycket mer pratar vi om när vi är ute och träffar elever i årskurs 4-6. Om du vill veta mer se gärna våra tips på filmer och länkar!

 

Bild på Avfallstrappan

Fakta

Avfallstrappan

Är ett EU-direktiv och används som en metod för att uppnå de miljömål som EU har bestämt. Avfallstrappan visar hur vi ska jobba för att ta hand om avfall på ett så bra sätt som möjligt för miljön. Vi strävar mot att komma så högt som möjligt och att minska avfallet är det viktigaste målet. Vi kan alla hjälpas åt att minska vårt avfall, genom att behandla det på bästa sätt samt att handla och slänga mindre.

Minimering

Det översta steget på avfallstrappan är det bästa för miljön, när det skapas så lite avfall som möjligt. Genom att skapa så lite avfall som möjligt så minskar man användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Detta är även det svåraste steget som vi står inför, för hur ska man minska avfallet? Man kan förebygga genom att handla mindre för då skapar man mindre avfall. Ett tips är att ta med en tygpåse till affären, så behöver man inte köpa nya plastpåsar varje gång.

Återanvändning

De saker som redan finns ska vi försöka återanvända och ta vara på flera gånger om. Genom att skänka bort saker till second hand eller sälja på loppis så behöver det inte gå åt resurser för att skapa nya saker, när någon annan kan återanvända det man inte längre vill ha. Att låna böcker på biblioteket eller ärva kläder är också återanvändning.

Återvinning

Om vi inte kan återanvända saker så ska vi återvinna materialet. Allt kommer från naturen och när vi tillverkar material så tar vi av jordens resurser. Därför är det viktigt att återvinna våra förpackningar som glas, metall, papper och plast för att kunna spara på resurserna. Det går åt otroliga mängder av energi för att bryta ny järnmalm men om vi återvinner den metall som redan finns, så sparar vi 95 % av energin, plus att vi inte behöver ta lika mycket ny metall från jorden.

Förbränning/Energiutvinning

Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska det energiutvinnas genom förbränning där värmen som uppstår blir till el och värme i våra hus. Tack vare hårdare utsläppskrav, bättre sortering och kontroller av avfallet, så har det resulterat till att mängden av farligt avfall har minskat radikalt.

Deponering

Det finns material som inte går att återvinna eller förbränna, detta läggs på deponi/soptipp. I dag läggs endast 3 % av allt avfall på deponi i Sverige, vilket gör att Sverige tillhör topp 5 av de länder i EU som lägger minst på deponi.

Biogas

I dag kör majoriteten av våra transportmedel på fossila bränslen som bensin och diesel. Något som inte är bra för miljön eftersom det leder till utsläpp av farliga avgaser. Dessutom räknar man med att oljan kommer att ta slut i framtiden, därför måste vi hitta nya drivmedel som är förnyelsebara och bra för miljön. Ett sånt bränsle är biogas, det tillverkar vi på VafabMiljö av gamla matrester som du kanske har hjälp till med genom att sortera matrester och fruktskal den bruna påsen. Biogasen framställs i en biogasanläggning i Västerås, där matresterna hackas sönder och blandas med gräs, fett och vatten. Detta blandas ihop till en brun soppa som sedan hamnar i rötkammaren, där det finns mikroorganismer som äter upp matresterna.

såblirdetbiogas webb

När mikroorganismerna har ätit sig mätta efter ca 20 dygn bildar de gaser. Detta kallas för biogas och det är det som vi kan köra bil och buss på. Hela 90 % reduceras koldioxidutsläppen med när ett fordon kör på biogas. 2015 behandlade Västerås biogasanläggning ca 18 000 ton bioavfall. Det är inte bara biogas som produceras utan det bildas även biogödsel av resterna som blir kvar, som bönderna sedan använder på sina jordbruk för att odla ny mat. Både ett miljövänligt bränsle och ett miljövänligt gödsel!

Visste du att: På ett bananskal blir kan en buss köra 100 meter och på en brun påse med matrester kan en bil köra tre kilometer.

Farligt avfall

I våra hem finns det farliga kemikalier, dessa är farliga för naturen, djuren och även för människan. Exempel på farligt avfall är batterier, lågenergilampor, sprayburkar och nagellack. I batterier och lågenergilampor finns kvicksilver som räknas som ett av de farligaste miljögifter som finns. Kvicksilver är så giftigt att en tesked kan förgifta en mellanstor sjö. Därför ska all kvicksilver samlas in för slutförvaring.

Det farliga avfallet ska lämnas in på återbruket, man får inte hälla ut farligt avfall i avloppet! I toaletten ska endast kiss, bajs, kräk och toapapper spolas ned. Om farligt avfall hamnar i toaletten så förstörs reningsprocessen då reningsverket inte kan rena ut farliga kemikalier. Det orenade vattnet som sedan kommer ut bär fortfarande på kemikalier och det vill vi inte, eftersom vi använder det vattnet som dricksvatten så måste vi ta hand om det. Farligt avfall får heller inte slängas bland restavfall, då den går till förbränning. När soporna förbränns så frigörs de farliga gifterna ut i röken, som kan sprida sig till natur och vatten.

Nedskräpning

2 miljarder kronor varje år, så mycket uppskattar Håll Sverige Rent att det kostar för svenska kommuner att ta hand om nedskräpningen. Dessa pengar hade kunnat användas till bättre syften. Nedskräpningen drabbar inte bara människor utan också vår djur och natur. Vilda djur kan fastna eller göra illa sig på skräpet. Det är mycket vanligt att kor råkar ut för olyckor då nedskräpning förekommer på åkermark där kor betar. Även nedskräpning i form av farligt avfall kan skada vår natur genom att miljögifter läcker ut och förstör vår mark eller vatten. Släng skräpet i papperskorgen vid vistelse ute i naturen. Finns det inte papperskorgar i närheten, ta med skräpet hem och sortera. Djuren och naturen tackar dig!

Visste du att: En glasflaska tar ca 1 000 000 år att brytas ned, tuggummi tar ca 25 år och ett äppelskrutt ca en månad.